Rävjakt

En brittisk adelsman med förvridna lemmar till följd av århundraden av inavel, som hyser ett oförsonligt hat mot rävar. Inget konstigt med det.

Veckans outfit: Midsommarvärden Mats

...är helt dedikerad till traditionellt midsommarfirande. Midsommarfirande av den typ man hittar bortanför de stora turistmålen. Mats bor i en av de många byar som är så små och oansenliga att endast dess invånare har hört talas om dem. Varje by av med självrespekt har ett eget midsommarfirande. Det sker vanligtvis vid hembygdsgården. Har man ingen hembygdsgård får man nöja sig med byskolan. Har man ingen byskola så har man en nedlagd byskola och det är på allmänningen bakom den som Mats huserar varje midsommar. Man håller hårt på traditionen i byn och är särskilt stolta över den levande dryckeskulturen. När gästerna anländer till firandet är bilarna så lastade med dansk smuggelöl att stötdämparna är i botten och underredet skrapar i backen vid varje potthål i vägen upp till allmänningen, en väg som byalaget har gemensamt ansvar för och således ingen gjort någonting åt sedan 1998.
Mats är satt att leda midsommarfirandet och har därför redan stärkt sig en aning inför prövningen. Rullande gång är knappast något hinder när man dansar prästens lilla kråka. Mats är, liksom de tre man starka spelmanslaget, klädd i bygdens folkdräkt. Det är viktigt att man har alla detaljer rätt. Om någon har fel nyans på något, eller någon persedel som avviker från normen är man paria i byn. Enligt de gamla bystadgarna som bevarats i muntlig tradition sedan 1600-talet skall den som bryter normen ”straffkbolas af trenne redige och på byggden ansedde karlar från skymning intill det solens första strålar visa sig och dagen inträda. Detta skola ske på kyrkbacken inför gud och församlingen på den sjunde dagen efter kyndelsmäss.” Man är naturligtvis moderna människor och har inte praktiserat denna sed sedan 1912 utan nöjer sig med att skära sönder syndarens däck och skjuta efter honom med älgstudsare. Mats folkdräkt syddes av hans mamma för 7 kilo sedan och är såpass tajt numera att den avslöjar en lagom subtil pungsiluett vilket inledningsvis lägger viss sordin på stämningen bland gästerna, men denna övergår sedan i lika stor entusiasm. Majstången reses av bygdens pojklag i fotboll medan spelmännen spelar Äppelbo gånglåt som de lärde sig i kommunala musikskolan under sin tvååriga gymnasieutbildning i Falun på 60-talet. Då brukade deras fiollärare stämma deras fioler. Honom har de olyckligtvis inte träffat sedan dess, men alla härdar ut med god min för utan fiolspel blir det ju ingen midsommar. Sedan tar dansen vid, Mats leder det hela utrustad med en mikrofon från Statoil och en spräck högtalare med så mycket diskant att det ilar i tänderna. Föräldrar som vill dansa små grodorna släpar med sina skräckslagna barn in i ringen. Efter en halvtimme är det hela över och man ger sig av hem för att börja det verkliga firandet.
Följande morgon har en spöklik tystnad lägrat sig över byn. Tre skillsmässoansökningar och en anmälan om misshandel väntar på att lämnas in följande måndag.
Årets höjdpunkt är över.
Det går mot mörkare tider.

Förresten...

...har jag gjort gästserien i senaste numret av Pondus. Kolla in den vettja!

Snart midsommar

Snart är det midsommar.
Lars Norén lurar runt hörnet.
Han bidar sin tid.
Passa er.

Ny header

Jag gjorde en ny header till bloggen idag. Fast egentligen inte, jag tuschade den i Lördags men eftersom jag varit utan scanner i två veckor har det inte blivit av att göra klart den (eller något annat heller). Jag beställde en scanner förra fredagen. Den skulle ha en leveranstid på 1-3 vardagar men nån på posten tyckte att Örebro är en så vacker stad på sommaren att scannern inte kunde nekas nöjet att stanna där en vecka. Posten har en förkärlek för att låta saker bli liggande i fel stad. En gång beställde jag ett ljusbord från USA. Att det tar ett tag att få varor från USA är begripligt, men efter tre månader började jag undra om dom skickat det över Atlanten i trampbåt. Det visade sig att paketet blivit liggande i Göteborg utan att skickas vidare. Posten, liksom hantverkare och kollektivtrafikbolag, verkar undantagna alla regler om punktlighet eftersom de kan vara hur sena som helst och ändå ta betalt. Jag tvivlar på att Jan Malmsjö får ut hela sitt gage om han drar nyårstalet på Skansen klockan 14,37 den sjunde januari.
Nåja, nog med gnäll. Tack vare högen med halvfärdiga grejer som inte kräver så mycket för att bli helfärdiga kommer bloggen åtminstone bli mer aktiv framöver.

Veckans outfit: Raggaren KG

...tar ogärna av sig sina solglasögon från OKQ8 som tillsammans med bandanan med eldsflammor hör till de två plagg han har på sig överallt utom i duschen. Att folk skrattar åt honom när han går med solglasögon inomhus gör honom inget, ”Jag är rebell, jag bryr mig inte”, säger han och pekar på sydstatsflaggan på t-shirten som var svart när han köpte den på Rättviks marknad för sju år sedan. Jeansvästen från Myrorna har KG piffat upp med ett gamalt Gulfmärke. Bootsen gör outfiten komplett men det är egentligen bilen som är det viktiga. KG:s ögonsten är ett rostigt hopplock av delar från olika gamla bilar som hålls ihop av många lager plastic padding och gaffatejp.
”Naturligtvis har den varken avgasrening eller ljuddämpare” säger han och drar igång åbäket som han fantasifullt döpt till Killer. ”Det ska låta som om själva åskguden har semesterdiarré” ropar han över mullret. För att förstärka känslan av analt raseri sjunger KG:s kusin och bästa polare ”Röven”, med med i låtarna på Eddie Meduza-kassetten som spelas på högsta volym på bergsprängaren i baksätet. Den enda som har bilbälte är dunken med hembränt som kan tyckas lite överflödig då bristen på tätningar gör att en hel del blårök tar sig in i kupén och gör att man snart börjar känna sig dåsig. ”Det är ju ingen sport att köra bil om man kan fixera blicken” är KG:s kommentar. Röken gör att man kan ha ”disco” i bilen för att locka till sig fruntimmer. Detta går till så att KG varvar upp så att kupén fylls med rök medan Röven viftar runt med en tänd ficklampa. Besökare bjuds på välkomstdrink, om de är snygga får de hembränt och Trocadero, är de fula får de handsprit och Trocadero. ”Plastmuggen ollar vi i oavsett, ingen mannamån, lika för alla” förklarar Röven och häller upp.