Veckans outfit: entreprenören Carl

...bär i vanliga fall kostym men idag är han lös och ledig för att han har semester. ”När man jobbar så hårt som jag gör är det viktigt att koppla av ordentligt” säger Carl som nu tagit med sig familjen på en tre dagars blixtvisit i sommarhuset i Provence. Mer hinner han inte med för jobbets skull och till och med nu på semestern har han laptopen till hands. I egenskap av VD i Swedwngriep Invest AB måste han vara anträffbar. ”Visst, jag jobbar fortfarande lite men det är en annan sak här. Jag glider runt i kortärmad skjorta och bermudashorts som en annan slashas haha! Det är mer avslappnat helt enkelt, och vad skulle jag göra om inte jobba? Andra gillar att fixa och renovera på sina fritidshus men det är inte min grej.” Renoverar gör istället Amir och Mahmud för motsvarande 30 kronor i timmen under överinseende av Jean som vägrar uppge sitt efternamn. Carl beundrar Jean, ”Han driver olika renoveringsprojekt i hela området här omkring och far runt som en skållad råtta och håller koll så att ingen maskar. Om han kommer på någon med att lata sig ger han dom sparken utan lön. Sedan åker han ut till förorten och rekryterar nya arbetare. Förorten ses som ett problemområde men Jean förstår att där finns billigt humankapital. Där andra bara ser problem ser han möjligheter. Det kallar jag sann entreprenörsanda! Vi skulle behöva mer av den varan i Sverige.”
Att Carl själv är en riktig entreprenör går inte att ta miste på även när han glassar runt i seglarskor utan strumpor istället för den sedvanliga kostymen. Han ser onekligen ut att leva livet där han sitter på sin terrass med havsutsikt men poängterar att det är hårt arbete som tagit honom dit. ”Jag började med två tomma händer och har inte haft något gratis. När jag startade mitt företag direkt efter att jag gått ut Handelshögskolan hade jag bara ett kapital på trehundratusen som jag fått låna av min pappa. Sedan har det varit hårt arbete som tagit mig hit. Det är det som krävs för att lyckas. Vem som helst kan göra det jag har gjort bara dom ligger i, så jag tål inte höra anställda som klagar över låg lön. De har själva valt att jobba för mig och passar det inte kan nån annan ta platsen. Personligen fattar jag inte varför man jobbar åt nån annan för småpengar när man kan jobba för sig själv och själv skörda frukterna av sitt slit. Missförstå mig rätt, jag är tacksam att det finns lata idioter som är nöjda med att städa och sånt, men de ska inte klaga på den lott de själva valt! Som min gamla internatskolelärare sa: ”världen tillhör de flitiga, de andra bara lånar den och måste därför betala ränta”.” säger Carl och smuttar världsvant på sin Chardonnay.