Veckans outfit: Rebellen Robin

...är noga med att ta avstånd från modeindustrin. ”Jag tycker det är sjukt att folk betalar massor av pengar för dyra märkeskläder som produceras av barnarbetare i fabriker som ger enorma utsläpp.Jag vägrar lyda sån fåfänga! Har jag hål på jeansen? So what! Liksom”, säger han och pekar på hålet på knät på de grå jeansen från Acne. Robin kallar sig politiskt radikal och visar sina åsiktergenom att bära otaliga pins med budskap som ”fuck the system” och bilder på Che Guevara, på den militärgröna parkasen från Fjällräven och på väskan. ”Vi måst stå upp mot Babylon va, vi måste visa att vi aldrig kommer vika oss liksom” säger Robin som anser sig vara kommunist vilketframstår som lite märkligt med tanke på att han bär flera anarkistiska symboler på väska. Den vältalige Robin förklarar: ”Det är Babylon va, alla som kämpar mot Babylon. Alla som står upp. Det handlar om respekt liksom, att visa motstånd mot USA-imperialismen är viktigt. Att gå emot de multinationella företagen. Jag gör det genom att bära revolutionens färg.” säger han och pekar på sina röda Converse All Star.
Robin är också väldigt stolt över sina dreads som är en viktig del av hans look. ”Samhället vill att man ska vara kortklippt och använda massa kemiska produkter för att bli accepterad. Jag vägrar, jag kommer ha dreads så länge företagen profiterar på folks idiotiska vilja att vara coola. Dom förstör naturen genom att tillfredsställa behov som människan själv har skapat, jag tänker inte vara en del av det.”säger han och tänder en cigarett och blåser ut röken genom de piercade näsborrarna. Även om Robin mest gör revolution genom att vägra tvätta håret så är han också aktiv genom att klottra slagord i busskurer och och skriver på internetforum. Hans mest spektakulära aktion genomförde han för några år sedan då han och några polare bestämde sig för att ”lära överklassen och fascisterna en läxa”. Det tog bussen ut till Rosengård där de försökte tända eld på en bil. ”Den ville inte ta eld så vi slog in rutorna och sprejade nassesvin på väggen.” Abdul, som är bilens ägare, blev väldig ledsen när han skulle åka till jobbet nästa morgon men om detta vet inte Robin något utan betraktar det hela som en ”nödvändig konfrontation”. Varför var det så viktigt? ”Det är viktigt att vi tar hand om varandra, att dom som har mycket delar med sig och att man inte ser ner på dem som har haft mindre tur i livet” svarar han. Efter denna i sammanhanget paradoxalt klarsynta betraktelse fimpar han cigaretten mot elskåpet och klottrar ett anarkist-a på en K-märkt byggnad.