tisdag 19 juni 2012

Batman!

Jag har aldrig varit nåt vidare fan av Batman eller amerikanska trikåhjältar överhuvudtaget. Dark Knight-filmen som alla tyckte var så bra var i och för sig en hyfsad film, men den hade en svag punkt: hjälten gled runt i kevlartrikåer med kevlarhotpants utanpå. Det funkade inte för mig. Jag har aldrig kunnat köpa trikågrejen. Tills nu. Av nån anledning fick jag för mig att kolla på animerade Batman från sextiotalet på Youtube här om dagen. Animerad är nästan att ta i, figurerna rör sig knappt vilket man försöker dölja genom ett rasande tempo på berättelsen. Logik kunde skaparna inte stava till. Det är så genomgående naivt att historierna skulle kunna vara skrivna av de tolvåringar som kollade på programmet på söndagsmorgnarna. Det är hurtigt och tillrättalagt, kasst animerat, ologiskt, fult och alldeles underbart. Det är när man, på senare år, försökt göra Batman till en vuxen figur jag inte kunnat köpa det. Det blir bara konstigt när han jagar terrorister. Även om det är terrorister i clownkostym. Sextiotals-Batman är nån slags destillerad (och tillrättalagd) version av ett barns fantasier om hjältedåd och är svårt att översätta till en vuxen kontext. Det blir gärna lite krystat, som när metalband får för sig att göra en mer "mogen" platta. Men ja, Dark Knight är en helt okej film. Hoppas bara Simon the Pieman blir skurken i uppföljaren.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar